En tredjedel av ohälsan bland personer med funkionsnedsättning är helt onödig. Det förklade Ewy Thörnqvist när hon föreläste på nätverksträffen för fristående konsulter inom tillgänglighetsområdet.

Ewy Thörnqvist är projektledare i projektet Onödig ohälsa, som drivs av Handisam och Folkhälsoinstitutet. Vad har folkhälsopolitik med handikappolitik att göra, frågar sig Ewy? Och på vilket sätt har hälsa bäring på arbetslivsfrågor?

Sämre hälsa bland personer med funktionsnedsättning

ÅR 2007 gjorde Folkhälsoinstitutet en enkätundersökning. Undersökningen visade att drygt en miljon människor mellan 16 och 64 år har en funktionsnedsättning. I denna grupp av människor har det också visat sig att den självupplevda ohälsan är elva gånger så hög som hos övriga befolkningen.

– Det här är uppseendeväckande höga siffror, förklarar Ewy, vilket fick oss att titta närmare på orsakerna till detta. Vi fann att en stor del av den upplevda ohälsan inte alls har med själva funktionsnedsättningen att göra. I stället var det andra faktorer, som till exempel arbetslöshet, utanförskap och en otillgänglig fysisk miljö som skapade denna känsla av ohälsa. En tredjedel av den upplevda ohälsan har vi kunnat härleda till dessa andra orsaker, fortsätter Ewy.

Ett tillgängligt samhälle ger bättre hälsa

– Genom att göra samhällsförbättrande åtgärder, kan vi komma tillrätta med denna onödiga ohälsa, menar Ewy. Att förbättra tillgängligheten och arbetsmiljön på den öppna arbetsmarknaden är ett självklart sätt att angripa detta problem. Här har Processtöd Tillgänglighet en viktig roll att fylla.